Rodney
12th December 2003, 20:46
Volvotrim
I dag så är det väldigt enkelt att trimma sina bilar av senare årsmodell; man byter turboaggregat, chippar om den, sätter i ett sportluftfilter och monterar ett grövre avgassystem. Men sen finns det dom som vill bygga egen motor med annat godis.
Det har kommit in en del frågor och funderingar om vilket utgångsobjekt
(läs maskin) man skall använda sig av när man skall bygga en motor från
grunden.
Volvotrimning idag handlar nästan uteslutande om B 23 och B 230-motorn. Av
någon anledning har den fyrventilade B 234:an inte använts av raceåkare. Det beror sannolikt på att man helt enkelt får ur mer effekt ur den äldre tvåventilade modellen.
En trimmad motor är en helhet och därför får det inte finnas några svaga länkar. De professionella trimmare levererar oftast kompletta motorer, men möjlighet att byta topp med tillhörande kam finns. Vi skall här titta på hela motorns uppbyggnad.
--------------------------------------------------------------------------------
Blocket
Det skiljer lite mellan B 23 (79-84) blocket och B 230 (85-). Det senare har cylindrarna hopgjutna upptill och blir därmed stadigare. Gamla B 23 har vattenmantlar runt hela cylindern och blir då vekare vilket lättare leder till sprickbildning vid hård trimning. B 230 blocket från -89 och framåt är bättre då det har grövre ramlager och bättre placering av axiallagret. Samtliga är gjorda i gjutjärnslegering.
Generellt kan sägas att gjutnoggranheten är god och blocket brukar inte vara någon källa till problem.
--------------------------------------------------------------------------------
Vevaxlar
Volvo har rykte om sig att ha kraftiga bottendelar. Man har alltid, från B18 till B230, använt 80 mm i slaglângd. Däremot har man olika lagerdiametrar och dessutom växlat mellan smidd och gjuten vevaxel. I och med B230, som kom -85, används en gjuten vevaxel och mindre ram- och vevlager (55 resp 49 mm).
Tanken var att minska friktionen och därmed förbättra bränsleekonomin. Från årsmodell -89 fick B 230-motorn en ramlagerdiameter på 63,00 mm, men med samma vevlagerdiameter som förut. (alltid 49 mm på 230-motorn)
En av nycklarna till effekt och vridmoment ligger i längre slaglängd.
Det finns flera sätt att få denna ökade slaglängd. Volvos marinaxel till 230 har 86 mm slagg och är smidd. Den passar rakt ner i 230 blocket och finns både i 1985-88 års utförande eller 89 och nyare med grövre ramar och axiallagret bak. Det gör också att slipa ner en B 23 vevtapp excentriskt till B 230 dimension och där vinna slaglängd.
Vid större slaglängder krävs att material påföres vevtappen genom svetsning och sedan slipas vevtapparna.
--------------------------------------------------------------------------------
Vevstakar
Generellt kan sägas att med ett undantag är alla vevstakarna bra. Undantaget är B 230 85-88 som har mycket klen stake som är direkt olämplig vid trimning. Den senare staken från 89 är bättre och den är 7 mm längre och måste då användas ihop med rätt, kortare kolv.
--------------------------------------------------------------------------------
Kolvar
I och med att Volvo har gjort en turbomotor så finns från dem en smidd kolv att tillgå B 23 turbokolven är konkav, alltså ca. 2,8 mm urgröpt på mitten, och den gör att använda med slaglängder från 80 till 90 mm. Om man t ex använder marinaxelns 86 mm i slag och sedan svarvar av denna turbokolv 2,8 mm så den blir plan upptill, då har man ett bra 2,5-liters short block. Toppen anpassas sedan så kompressionsförhållandet blir det önskvärda. Tävlingsmotorer brukar öka med ca. 11,5-12,0:1.
--------------------------------------------------------------------------------
Topplock
Det finns en ingjuten sifferkod ovan 2:ans och 3:ans avgasport som börjar med siffrorna 1000 och sedan följer själva kodnumret med tre siffror. Likaså brukar tillverkningsåret påtoppen vara instansat med två siffror (89 för 1989 osv). B 23 toppen, alla är i aluminium, finns i minst sex olika toppnummer. Standardtoppen från 1985 (B 230) har slutnummer 530. Den sitter på de allra flesta förgasarbilar från just denna tid.
En bättre topp är 531 som har en annan gjutning med högre avgaskanal och större insug. Den sitter på vissa insprutningsmodeller och är direkt 5-7 hkr bättre än 530. Som utgångsmaterial är 531-toppen utmärkt att börja med. Ventilstorlek är original 44/35 mm fàr insug- respektive avgasventil. Beroende på cylindervolym brukar insugventilerna ökas till 46-48 mm och avgas till 38-39 mm. Naturligtvis portas topparna efter varje motorbyggares egna idéer. Hos vissa trimmare betonas "venturi effekten"; alltså att ha en diameter i kanalen före ventilen på ca. 90% av ventil-diametern; detta för att få
bästa fyllnadsgrad i cylindern. Först körs kanalerna i toppen i fräsmaskin och sedan måste de handslipas. Här ligger mycket av hemligheten med de höga effekterna och det ör svårt att som "hemtrimmare" få samma resultat som trimproffs. Tipset är att köpa
färdig topp med ventiler, kam och lyftare som bara är att bulta på.
Runt 1987 fanns också en tvåventilstopp med nummer 631. Den har förbränningsrummet i kolven och gör att modifiera till skapligt flöde, dock är 531-toppen att föredra. När det gäller bearbetning av toppar är det viktigt vilka egenskaper man eftersträvar. I en gatbil är det viktigt att inte tappa vridmoment på lägre varv, så insugskanalerna bör inte bli för grova så att gashastigheten blir för låg. Man bör definitivt undvika "värstingprylar" för varje-dag-bruk
------------------------------------------------------------------------------------
Kamaxlar
Det finns en uppsjö av kamslipare i landet. Även Volvo har ett flertal olika standardkammar. Deras trimkam heter GT 6 och är en bra "allroundkam". En annan populär kamaxel är VX alternativt VX3 som många föredrar vid trimning. Som regel gäller att om du köper en komplett topp sitter kammen på plats. Den skall alltså vara anpassad efter toppen som i sin tur skall stämma med dina önskemål och kommande användningssätt.
---------
Källa tpc
----------
I dag så är det väldigt enkelt att trimma sina bilar av senare årsmodell; man byter turboaggregat, chippar om den, sätter i ett sportluftfilter och monterar ett grövre avgassystem. Men sen finns det dom som vill bygga egen motor med annat godis.
Det har kommit in en del frågor och funderingar om vilket utgångsobjekt
(läs maskin) man skall använda sig av när man skall bygga en motor från
grunden.
Volvotrimning idag handlar nästan uteslutande om B 23 och B 230-motorn. Av
någon anledning har den fyrventilade B 234:an inte använts av raceåkare. Det beror sannolikt på att man helt enkelt får ur mer effekt ur den äldre tvåventilade modellen.
En trimmad motor är en helhet och därför får det inte finnas några svaga länkar. De professionella trimmare levererar oftast kompletta motorer, men möjlighet att byta topp med tillhörande kam finns. Vi skall här titta på hela motorns uppbyggnad.
--------------------------------------------------------------------------------
Blocket
Det skiljer lite mellan B 23 (79-84) blocket och B 230 (85-). Det senare har cylindrarna hopgjutna upptill och blir därmed stadigare. Gamla B 23 har vattenmantlar runt hela cylindern och blir då vekare vilket lättare leder till sprickbildning vid hård trimning. B 230 blocket från -89 och framåt är bättre då det har grövre ramlager och bättre placering av axiallagret. Samtliga är gjorda i gjutjärnslegering.
Generellt kan sägas att gjutnoggranheten är god och blocket brukar inte vara någon källa till problem.
--------------------------------------------------------------------------------
Vevaxlar
Volvo har rykte om sig att ha kraftiga bottendelar. Man har alltid, från B18 till B230, använt 80 mm i slaglângd. Däremot har man olika lagerdiametrar och dessutom växlat mellan smidd och gjuten vevaxel. I och med B230, som kom -85, används en gjuten vevaxel och mindre ram- och vevlager (55 resp 49 mm).
Tanken var att minska friktionen och därmed förbättra bränsleekonomin. Från årsmodell -89 fick B 230-motorn en ramlagerdiameter på 63,00 mm, men med samma vevlagerdiameter som förut. (alltid 49 mm på 230-motorn)
En av nycklarna till effekt och vridmoment ligger i längre slaglängd.
Det finns flera sätt att få denna ökade slaglängd. Volvos marinaxel till 230 har 86 mm slagg och är smidd. Den passar rakt ner i 230 blocket och finns både i 1985-88 års utförande eller 89 och nyare med grövre ramar och axiallagret bak. Det gör också att slipa ner en B 23 vevtapp excentriskt till B 230 dimension och där vinna slaglängd.
Vid större slaglängder krävs att material påföres vevtappen genom svetsning och sedan slipas vevtapparna.
--------------------------------------------------------------------------------
Vevstakar
Generellt kan sägas att med ett undantag är alla vevstakarna bra. Undantaget är B 230 85-88 som har mycket klen stake som är direkt olämplig vid trimning. Den senare staken från 89 är bättre och den är 7 mm längre och måste då användas ihop med rätt, kortare kolv.
--------------------------------------------------------------------------------
Kolvar
I och med att Volvo har gjort en turbomotor så finns från dem en smidd kolv att tillgå B 23 turbokolven är konkav, alltså ca. 2,8 mm urgröpt på mitten, och den gör att använda med slaglängder från 80 till 90 mm. Om man t ex använder marinaxelns 86 mm i slag och sedan svarvar av denna turbokolv 2,8 mm så den blir plan upptill, då har man ett bra 2,5-liters short block. Toppen anpassas sedan så kompressionsförhållandet blir det önskvärda. Tävlingsmotorer brukar öka med ca. 11,5-12,0:1.
--------------------------------------------------------------------------------
Topplock
Det finns en ingjuten sifferkod ovan 2:ans och 3:ans avgasport som börjar med siffrorna 1000 och sedan följer själva kodnumret med tre siffror. Likaså brukar tillverkningsåret påtoppen vara instansat med två siffror (89 för 1989 osv). B 23 toppen, alla är i aluminium, finns i minst sex olika toppnummer. Standardtoppen från 1985 (B 230) har slutnummer 530. Den sitter på de allra flesta förgasarbilar från just denna tid.
En bättre topp är 531 som har en annan gjutning med högre avgaskanal och större insug. Den sitter på vissa insprutningsmodeller och är direkt 5-7 hkr bättre än 530. Som utgångsmaterial är 531-toppen utmärkt att börja med. Ventilstorlek är original 44/35 mm fàr insug- respektive avgasventil. Beroende på cylindervolym brukar insugventilerna ökas till 46-48 mm och avgas till 38-39 mm. Naturligtvis portas topparna efter varje motorbyggares egna idéer. Hos vissa trimmare betonas "venturi effekten"; alltså att ha en diameter i kanalen före ventilen på ca. 90% av ventil-diametern; detta för att få
bästa fyllnadsgrad i cylindern. Först körs kanalerna i toppen i fräsmaskin och sedan måste de handslipas. Här ligger mycket av hemligheten med de höga effekterna och det ör svårt att som "hemtrimmare" få samma resultat som trimproffs. Tipset är att köpa
färdig topp med ventiler, kam och lyftare som bara är att bulta på.
Runt 1987 fanns också en tvåventilstopp med nummer 631. Den har förbränningsrummet i kolven och gör att modifiera till skapligt flöde, dock är 531-toppen att föredra. När det gäller bearbetning av toppar är det viktigt vilka egenskaper man eftersträvar. I en gatbil är det viktigt att inte tappa vridmoment på lägre varv, så insugskanalerna bör inte bli för grova så att gashastigheten blir för låg. Man bör definitivt undvika "värstingprylar" för varje-dag-bruk
------------------------------------------------------------------------------------
Kamaxlar
Det finns en uppsjö av kamslipare i landet. Även Volvo har ett flertal olika standardkammar. Deras trimkam heter GT 6 och är en bra "allroundkam". En annan populär kamaxel är VX alternativt VX3 som många föredrar vid trimning. Som regel gäller att om du köper en komplett topp sitter kammen på plats. Den skall alltså vara anpassad efter toppen som i sin tur skall stämma med dina önskemål och kommande användningssätt.
---------
Källa tpc
----------